Snö är kärlek
Nu blev jag sådär underbart irriterad.
Min morgon började med total lycka över tio centimeters snö, men utbyttes ganska snart till oro över att min buss var tio minuter sen, vilket gjorde att jag missade bussen till Sollentuna. Dock hann jag med tåget, blev stående i en kvart extra i Karlberg, fastnade ett tag i Solna och kom fram till skolan tjugo minuter efter utsatt tid. Men det gjorde inte så mycket, ingenting alls faktiskt, för nu har en medlem ur min videogrupp bestämt sig för att inte dyka upp, så jag har inget att göra i två timmar. Jag hade kunnat börja klockan två idag. TVÅ. Hade i och för sig fått skippa mentorstiden i så fall, men det hade varit helt okej.
Underbart irriterad alltså.
Kanske borde åka till Sollentuna C och leta julklappar istället för att sitta här? Dock har jag inga pengar med mig, men det kan nog bli kul ändå.
Nu har jag och Sofie i alla fall planerat att åka pulka nerför taket på skolan. Synd att det inte funkar.
Kommentarer
Trackback