Together we're unlimited









Underbarast, bäst och finast.

Mac?

Jag förstår mig inte på Mac datorer över huvud taget, men med tanke på att det är nästan det enda jag kommer använda i fortsättningen så.... 
Sitter i alla fall i skolan nu, som den mediaelev jag är har vi fri tillgång till mediahuset med datorer mm hela tiden, så eftersom jag blev klar med ett diagnosprov i engelskan på tjugo minuter (vi hade en timme på oss) så tänkte jag att jag ändå skulle passa på att gå hit. Engelskan är inte kul någonstans, jag saknar IESJ på varenda engelskalektion, men när vi fått information om vad som krävdes för att tenta av engelska A kände jag mig inte särskilt pepp, läsa två böcker, skriva en recension och ett fördjupningsarbete om något kulturellt i ett engelsktalande land på två-tre sidor.... på sex dagar. Nja. 
Så jag går hela kursen i stället och hoppas på ett MVG. 

Snart har jag svenska också, med en av de bästa lärarna jag träffat; Björn. Han verkar vara en underbart positiv person och idag blir första riktiga lektionen med honom, jag kan knappt vänta! 
Sedan är det matte som gäller, slutar fyra idag (som alla andra dagar), men jag kommer orka med för ikväll ska jag träffa flickorna igen, det är bara några dagar sen sist men jag saknar dem redan, mer än jag hade förstått att jag skulle göra. Vad skulle jag göra utan Patricia och Daniella här? Vet inte. 

Jag tycker om min skola, som sagt. Trots de trettio minuter långa köerna till matsalen och faktumet att mitt lås var invirat i fem lager silvertejp som en liten välkomstpresent från äldre elever imorse... :) 


Har inte tid...



...men bara så att ni vet gillar jag min skola. Jättemycket.
Det är lite läskigt med alla treor som stirrar på en och det är jobbigt med en halvtimmes kö (minst) till matsalen, men så  värt det, värt att gå upp klockan sex, värt att åka kommunalt en timme fram och tillbaks. Så sjukt värt det.
Imorgon blir det mediaämnen för första gången.
Spänningen är stor.

Vi var oskiljaktiga och jag fick vara din vän.



Så. Då är man officiellt gymnasieelev. Jag vet inte riktigt om det känns bra, dåligt eller bara...konstigt. Jag har verkligen inte vant mig vid tanken på att aldrig komma tillbaka (som elev) till IESJ, och hur mycket jag än försökt förbereda mig mentalt för gymnasiet hindrade det inte att jag blev helt chockad över hur märkligt det var. Lite som att vara med i en High School film, eller åtminstone som det beskrivs. En röra av människor, klassrum, korridorer och lärare. Komplicerade nya scheman och förkortningar man inte vet vad de står för. Men samtidigt tror jag stenhårt på att man ska ge det en chans, jag har velat gå media sedan åttan och jag tror att det kan bli bra på Rudbeck. Imorgon har jag samtal med min mentor och då får jag lära känna honom lite mer, och på eftermiddagen ska vi ha "lära känna varandra-övningar" med klassen så förhoppningsvis kommer vi bli en lite mer...samlad grupp om man säger så. Just nu flyter vi mest runt i klickar om två eller tre, men vi har ju sett på IESJ att det sällan fortsätter så i flera år. Och vi har ju trots allt bara sett varandra en enda gång, hur många människor blir vänner efter en halv dag?




Mina sista sommarlovsdagar såg för övrig ut ungefär såhär;

(Torsdag, barnfilmsmaraton hos Karin. Vi såg nästan hela Djungelboken, sedan Ett Småkrypsliv och  till sist Lejonkungen, där bilden är från.)



(Fredag eftermiddag, vi plockade körsbär hos mig. Dessutom färgade Louise mitt hår, det blev mörkare igen.)



(Fredag kväll hos
Marika, som är ägare till båda bilderna. Kan dessutom tillägga att detta var den sista kvällen jag hade med bara IESJ tjejerna innan vi började på nya skolor. Lite ont i hjärtat gjorde det allt.)



(Lördag, jag åkte in till stan vid tvåtiden för misslyckad shopping och senare mötte vi massor av människor
 och tittade på The Voice i ungefär tio minuter. Sedan gav vi upp och vandrade runt i stan. Det började regna på oss, men jag fick i alla fall två helt okej bilder, trots mörkret.)




Fotade även lite igår, men jag har inte orkat med att lägga in de bilderna på datorn ännu. Så det får vänta.




Vi levde då.
Jag lever än.

Gonna free fall out into nothing. Gonna leave this world for a while. And I'm free, free falling






MPSN 09


Ohmy.
Jag kan inte andas riktigt. Våra klasslistor är uppe på Schoolsoft, liksom våra scheman.
Patricia. Vi går i samma klass. (Och har faktiskt inte gjort det förut.)
Ohmy.






SÅ TAGGAD INFÖR GYMNASIET!

Good Night Central Park



Förlåt för den halvdåliga uppdateringen, jag fastnade hos Linnea hela tisdagen, och igår onsdag hade jag Karin här hela dagen, vi bakade utsökta kolakakor och satt ute på altanen och lyssnade på regnet. Senare igårkväll åkte jag och ett stort gäng människor hem till Daniel för överraskningsmaraton, det visade sig  vara serien "Coupling" som vi spenderade bokstavligen hela natten med att titta på, från sex på kvällen till...tja, tolv i morse? Den var rolig, åtminstone de första sex timmarna.
Hur mycket vi har sovit? Det varierar lite vem man frågar, en del sov fem-sex timmar, medan vissa (samma person som släppte ur massor av luft ur madrassen jag låg på) inte sov alls. Själv sov jag mellan halv åtta och nio imorse, så jag vet inte riktigt hur länge jag kommer orka vara vaken idag. För en gångs skull blir det en hemmakväll, jag borde åka och köpa hårfärg men med den träningsvärken jag har kändes det inte särskilt lockande att sätta sig på cykeln och trampa iväg nu. Det får vänta tills imorgon.


Lite bilder från gårdagen, de flesta är tagna av mig utom då Sara eller någon annan lånade kameran.
(Förlåt darlings, men ni var så himlans söta)















Och någon dag ska vi se Nicke Nyfiken också

Jag sitter i ett rum som är fullt med människor som får mig att skratta mer än jag gjort på flera veckor.

Det här är bara ett exempel;

A: Hörde du min mage?!
L: Ja, och jag trodde det var min!


Ibland undrar jag vart ni får allt ifrån.

You make me happy






I'll say Hi, but not reply
To the letters that you write because
I've found some piece of mind

Cause I'm only as tall
As my heart will let me be
And I'm only as small
As the world will make me seem
When the going gets rough
And I feel like I may fall
I'll look on the brightside
I'm roughly six feet tall



Felicias Sweet Sixteen




Igår fyllde den här sötnosen 16 år, det firades i Riddarparken i Jakobsberg, en
väldigt trevlig dag och en mysig kväll med te-drickande hos mig.



Och jag är ett besatt, beroende copycat-mumintroll, I bet that's more than
you can say!

Jag får känslan av att min blogg består av foton...


Håller ni med?



Jag älskar att fotografera på kvällen, precis kring solnedgången, ljuset är underbart, konturer träder fram och nu ska jag sluta svamla och visa er kvällens bilder i stället.


(du är sjukt söt, vet du det?)





(De bilder som inte är tagna av mig är länkade)


Jag älskar fakumet att antalet läsare av min blogg ökar, jag har dock ingen aning om vilka hälften av er är, så lämna gärna en liten ledtråd!

Spin the record baby

Den bruden är så snygg att man vill gå och gömma sig, och OM hon kan få igång en publik. (Dessutom var hennes dansare något av det charmigaste jag sett. En av dem med TH's Fashion Against Aids tröja på sig, och en som vinkade och blinkade åt oss.
Och på tal om charmigt; vattenkriget mellan oss och killarna som sprayade vatten på publiken medan vi väntade var så roligt, men charmtrollet som jag inte vet vad han heter var absolut bäst. Hela Security teamet ska absolut ha ett stort tack av oss, de räddade bokstavligen våra liv, hela dagen!)


(Alla bilder är 100 % mina, var söta och kopiera inte dem. Puss)



Kvällens favoritbild:










(videor kommer snart på Youtube)





wow



Mina fötter värker
Huvudet snurrar


Men jag har sett Lady GaGa!

(bilder & video kommer imorgon)

And when I lose myself I'll think of you

Jag har saknat dig sjukt mycket, mer än jag trodde att jag skulle, och jag har aldrig varit gladare över att vara inneboende.


The weak ones
lose the fight



And frightened of every face




You make me smile
Even the times our future's looking gloomier
Come through the door and then the room looks roomier
And for a while
You, you, you, you make me smile
(Foto & text tillägnad: Patricia)



This is the life

Det är dagar och kvällar som dessa som får mig att le.

- Vakna hos Josefin sötnos och prata i telefon med Kim och ha en stor hund bredvid sig
-Lunch på Söder med Marika (vi ska för övrigt flytta dit, världens mysigaste ställe)
- Möta roliga folk och trilla runt i högklackat vid Södra Latin
- Sitta på café och dricka varm choklad och bli mindre desperat medan regnet öser ner
- Få besök på kvällen av samma människor + caleb
- Titta på Systrar i Jeans och inte vara den enda som gråter (pojkar gråter också ibland)
- Ta störda bilder och titta på störda, underbara fina bästa vänner
- Bli lite ledsen över att Marika åker till Portugal imorgon och Linnea till Klövsjö idag
- Bli ett mumintroll åt bästa tjejen som kommer hem om ungefär femton minuter!










Kyparn?



En riktig träningsdag har jag haft tillsammans med Hanna idag, vi möttes vid ett-tiden här i Viksjö, cyklade med hennes pappa in till stan (två och en halv mil ungefär) och hans jobb, gick i korridorer under Drottninggatan och till hennes pappas jobbs gym. Där tränade vi i 45 minuter ungefär innan vi duschade, köpte wraps till lunch/middag och åt glass i Vasaparken medan vi tittade på strippande pojkar som inte kunde spela fotboll alls. Sedan satt vi ett tag på ett litet café och diskuterade allt möjligt innan vi cyklade hem igen, de där två och en halv milen var mycket längre på vägen tillbaka...

Och nu kom Hanna hit och vi ska bara försöka få bort tröttheten i benen...


I pray for a second chance


Jag har inget emot att vara hemma, jag har saknat att kunna prata med mina vänner när jag vill, men det känns inte som att jag har mycket att komma hem till... Den enda personen jag orkar och träffa nu är långt-åt-helvete-bulgarien och dessutom blir jag inte klok på mig själv.


Någon dag snart när jag är lite mer positiv ska jag skriva mer om mina upplevelser i Finland, men under tiden får bilderna tala.



Jag älskar den där hammocken.


(Felix & Felicia, något av det sötaste jag sett)



En väldigt liten del av min stora släkt




En av bandmedlemmarna som spelade på bröllopet, de var riktigt bra!




Kanske inte kusiner på riktigt (pappas kusin) men roligt hade vi! Och förhoppningsvis
ses vi i september.


Farmor, mamma, pappa, faster, Patrik, farfar.

Far,far away





Skor som hamnade på min hylla idag, jag har gått och tittat på dem i flera månader och nu var det rea på dem, otroliga 99 kr(!!) så jag köpte dem. (Även shortsen på bild nummer 2 är nya.)
Tyvärr kommer jag inte ha användning för dem på ett tag, åker till Finland imorgon och kommer vara borta tills den 28 juli så det blir nästan 10 dagar som jag är borta. Båten går vid halv åtta imorgon bitti, så jag ska väl försöka sova snart.
Hoppas ni har en underbar vecka medan jag träffar okända släktingar, går på bröllop och läser Harry Potter i hammocken.
Pussen

Klockan är 02.12 och här sitter jag.



Igår natt vid den här tiden satt jag och runt 900 andra förväntansfulla Harry Potterfans och var mer än halvvägs genom filmen, som för övrigt var...tja, den var rolig men besvikelsen över de sista scenerna var stor. Ingen begravning, ingen riktigt fight på slottet, ingenting... Njä. Men å andra sidan hade de fått med mycket mer romantik i den här filmen, och mycket mer humor!
"That's life I suppose...you go along, and then suddenly...puff!"
Så går det alltså till när man dör. Puff.

Harry/Ginny scenen var tyvärr också en liten besvikelse, det skulle ju vara massor av människor runt dem, det skulle vara efter quidditchmatchen och Harry skulle kyssa Ginny, inte tvärtom. Men de var väldigt söta genom hela filmen, matade varandra med små pajer och liknande, väldigt gulligt!

Filmen var slut runt halv tre och det var bara att gå iväg till nattbussen, för att läsa vidare om våra äventyr på väg hem, klicka här (Marikas blogg). Vi kom hem till Karin strax efter fyra och efter en knäckebrödsmacka var det väldigt skönt att få sova bort resten av dagen!









(Foto:
 Bild 1: Jag
Bild 2: Anna T.S
Bild 3: Jag
Bild 4: Marika)



Harry Potter and the Half Blood Prince

IKVÄLL SMÄLLER DET!

Vi går emot alla de som ska på Britneys konsert ikväll och går på smygpremiären av Harry Potter och Halvblodsprinsen, klockan 23.59 på Rigoletto går den och om jag inte har fel är vi ett gäng på ungefär 15 personer som åker in för att se den. Jag har nog rätt höga förväntningar på filmen, jag har tyckt att de flesta andra har varit rätt okej (åtminstone trean och fyran) men den här bara måste bli bra, det händer så mycket saker. Jag personligen ser fram emot Harry/Ginny scenen
en hel del, det har jag gjort sen jag läste om den. Och jag som inte sett alla trailers mm för att jag inte velat förstöra nöjet
nu när det väl är dags har ingen aning om hur det kommer se ut då Harry och Dumbledore ska hämta horrokruxen, så där hoppas jag att mina förväntningar överträffas. Det ska bli så himla roligt!

Är man nörd så är man.

Tidigare inlägg
RSS 2.0