Jag har inget emot att vara hemma, jag har saknat att kunna prata med mina vänner när jag vill, men det känns inte som att jag har mycket att komma hem till... Den enda personen jag orkar och träffa nu är långt-åt-helvete-bulgarien och dessutom blir jag inte klok på mig själv.


Någon dag snart när jag är lite mer positiv ska jag skriva mer om mina upplevelser i Finland, men under tiden får bilderna tala.